Boys Next Door

Titeln, Shounen Zanzou, blir rakt översatt "En pojkes efterbild". Som titeln antyder så handlar historien mycket om efterbilder av det föregångna. Adrian Clay är en vänlig mellanstadielärare med en öppenhjärtig syn på livet. Men detta är bara en av hans identiteter, hans andra ansikte är "The blind man", seriemördaren som får hela Los Angeles att darra av skräck. På natten så jagar Adrian efter prostituerade män och dödar dom efter han har haft sex med dom. Han är hemsökt av efterbilden av en kärlekslös barndom som slutade med att han blev övergiven av sin mor och sedan dödade henne.
Den tvångsmässiga längtan att döda upphör inte förrän han träffar Lawrence. Lawrence råkar av misstag bevittna Adrians mord. Adrian vet att han måste döda Lawrence för detta, men han kan inte. Istället börjar han älska honom. Allt eftersom Lawrence läker hans sår och får efterbilden att försvinna så växer deras kärlek till varandra och dom upplever de lyckligaste dagarna i sina liv…ända tills Lawrence bror bestämmer sig för att separera dom.
Adrian kan inte stå ut med deras separation, och för att Lawrence bara ska vara hans för evigt så dödar han honom. Polisen arresterar Adrian sittandes på golvet och klamra sig fast vid Lawrence livlösa kropp, domstolen förklarar honom skyldig och dömer honom till ett fängelsestraff på 140 år. När han hör domen så ekar hans desperata skrik i domsalen:
"Varför kan ni inte skicka mig till Lawrence?"
Finalen visar Adrian som fridfullt solar sig på sjukhusets tak. Hans sinne är uppfyllt av minnet av Lawrence leende. Leendet som för alltid är outplånligt inristat i hans minne. När Lawrence i det lyckliga minnet håller ut handen mot Adrian från kanten av taket så springer Adrian mot kanten och säger farväl till den hemska verkligheten.
Adrian och Lawrence är återförenade igen och den här gången kan ingenting skilja dom åt.

Kärlek befläckad med sorg och smärta - det är vad Kaori Yuki siktar på att illustrera i den här mangan. Personligen tycker jag att hon har lyckats alldeles utmärkt. Adrians kärlek är ingenting annat än vacker och hjärtskärande. Den underbara historien tillsammans med Kaori Yukis omsorgsfullt utarbetade teckningskonst som är dekadens personifierat är fångande redan från första sidan.